Domstol.se

Söksträng

Pressmeddelande

Dom i det s.k. FlyMe-målet

[2011-06-20] Göteborgs tingsrätt

I punkt 1 åtalades samtliga för grov trolöshet mot huvudman för att bolaget FlyMe Europe AB (FME) köpt aktier för 40 miljoner SEK i ett brittiskt fraktflygbolag. Styrelseordföranden och styrelseledamoten var straffrättsligt ansvariga för köpet av aktierna och för att köpet inte backades senast vid en bolagsstämma den 28 februari 2007, några dagar innan konkursen. Verkställande direktören deltog inte i affären och var inte straffrättsligt ansvarig för köpet, varken som gärningsman, medhjälpare eller anstiftare, men väl för att köpet inte backades. Finansiären var vid köpet inte företrädare för FME och var inte heller medhjälpare eller anstiftare men han var ansvarig för bolagsstämmans beslut. Tingsrätten har emellertid kommit fram till att FME:s köp av aktierna i fraktflygbolaget var affärsmässigt välgrundat, att det inte är styrkt köpet av aktierna skadade FME, att det inte fanns skäl att avstå från att fullfölja affären varken före eller vid bolagsstämman. Det har inte heller visats att någon av de tilltalade hade uppsåt att skada FME under någon del av affärens genomförande.

I punkt 2 åtalades styrelseordföranden, verkställande direktören och styrelseledamoten för grovt bokföringsbrott i FME i fråga om transaktioner på ett klientmedelskonto hos en advokatbyrå, bl.a. i fråga om de nämnda 40 miljonerna för köp av aktier. Tingsrätten kom fram till att ansvaret för FME:s bokföring i praktiken hade delegerats till styrelseordföranden och att styrelseledamoten och verkställande direktören inte hade anledning att ifrågasätta att bokföringen skedde på ett korrekt sätt. När det gällde styrelseordförandens ansvar konstaterade tingsrätten att det var känt för FME:s ekonomiavdelning att 40 miljoner SEK hade utbetalats som förskott och att det inte är klarlagt att detta inte framgick av bokföringen. Det framgick inte av bokföringen när utbetalningen skedde och att den enligt anvisning från säljaren av aktierna i fraktflygbolaget skedde till en säljare av aktier i FME. Detta var dock inte tillräckligt för bokföringsbrott. Vidare blev alla övriga inbetalningar och utbetalningar som skedde från klientmedelskontot bokförda av styrelseordföranden i en sidoordnad bokföring. För den som hade tillgång till den sidoordnade bokföringen var det möjligt att i huvudsak följa rörelsens förlopp, ekonomiska ställning och resultat. Det var en brist att det av den ordinarie bokföringen inte framgick att det fanns en sidoordnad bokföring men det var inte föremål för åtal. Det fanns inte heller något oärligt syfte med den sidoordnade bokföringen.

I punkt 3 åtalades styrelseordföranden, verkställande direktören och styrelseledamoten för grov oredlighet mot borgenärer i dotterbolaget FlyMe Sweden AB (FMS), alternativt grov trolöshet mot huvudman i FME, för att aktier i det bolag, som ägde varumärket FlyMe (varumärkesbolaget), överlåtits från FME till FMS och en skuld, som FME hade till FMS, därigenom kvittats bort. Åtalet gällde inte för det fallet att avtalet om överlåtelse träffades i december 2006 och inte den 27 februari 2007, som åklagaren påstod. Tingsrätten konstaterade att åklagaren inte hade visat att överlåtelsen ägt rum den 27 februari 2007 och att åtalet därför skulle ogillas. Tingsrätten gick också vidare med de prövningar som skulle ha skett om åklagaren visat att överlåtelsen skett den 27 februari 2007 och fann att åtalet skulle ha ogillats även då, bl.a. på grund av att insikt om obeståndssituationen inte var styrkt, osäkerheten om värdet på varumärket FlyMe, att det inte kan uteslutas att avsikten inte var att kvittning skulle ske, att det varken var styrkt att FME:s eventuella skuld uppgick till mer än ett betydligt lägre belopp än åklagaren påstått eller att värdet av varumärkesaktierna var lägre än skulden samt att det inte ens var styrkt att det förelåg en skuld.

Även det alternativa yrkandet om ansvar för grov trolöshet mot huvudman har ogillats eftersom det inte visats att överlåtelsen av aktierna ägde rum den 27 februari 2007.  En ytterligare grund för att ogilla åtalet i den delen var att det inte är visat att aktierna i varumärkesbolaget vara värda minst 150 miljoner SEK.